Livet

... vad ska jag säga? Jag borde inte bli förvånad. Du ska ju alltid hamna i klistret, men den här gången har det fan gått för långt. Det gör ont i mitt hjärta. Jag vill hata dig, men jag kan inte. Du betyder för mycket för mig. Men varför gör du så här? Varför kan du inte bara undvika det? Hur svårt kan det vara? Eller du kanske mår bra av att må dåligt. Eller så kanske du är så van att må dåligt så du inte klarar av att må bra, vad vet jag? Kanske det är därför du alltid ser till att hamna i trubbel? Det som tynger mig mest är det faktum att du har två barn. Hur kan du göra så mot de? Det är något jag hatar dig för. Hur kan du göra så mot två individer som är i så stort behov av dig? Du är en urusel mamma. Jag vet att om du läser det här kommer du gråta av mina det jag skrev nyss. Men wake up, det är precis det du är. Du förtjänar inte de två underbara barnen du har avlat fram. De förtjänar en så jävla mycket bättre mamma. Jag är så jävla arg på dig just nu.