Livet

Verkligen inte! Har suttit i den här fåtöljen sen jag vaknade och lär ju sitta här till jag somnar. Fy fan vilken rutten håla det här är. Fan vad skönt att jag åker på söndag och kommer hem först i juni igen. Och sen det här med att vara frisör, jag slutar! Gör det med mitt hår, klipp mig, färga mitt hår, säg en frisyr jag skulle passa i, kan du permanenta mig, gör dittan och dattan osv. Lägg ner folk! Ser jag ut att tycka om det? Verkar det som att jag gillar att vara frisör? Om jag hade velat fortsätta som frisör hade jag väl för fan inte läst vidare nu. Så sluta ta för givet att jag alltid ska ställa upp, och när jag säger nej så är det fan ett nej, jag vill inte höra nå jävla tjat. De jag kommer klippa och färga är mina närmaste, alltså min familj och de allra närmaste av mina vänner. Resten kan ju kyssa min röv och gå vidare.