Livet

Nu har jag fått besked från antagningen och jag har kommit in på båda kurserna som jag vill gå. Känns helt underbart :)

I torsdags lämnade jag in hemtentan. Skönt som fan må jag säga. Hoppas att jag får det betyg jag vill ha, men man får väl se. På kvällen for jag till Lund och handlade inför lussebaket med Björnarna.

I fredags var jag med Björn hela dagen. Dagen började med solarium och bastu, härligt :) Efter det for vi på stan i Lund, Nova och IKEA. Shoppade utav helvete, kul :) Jag kom hemsläpandes med en bäddamadrass, lite nya sängkläder, servetter, en skål, smink och annat smått och gott. Björn handlade julgrejer, så på kvällen började vi pynta i han och Björns lägenhet, men gav upp då vi var helt slutkörda. Istället så drack vi Asti och kollade en film, mysigt!

I lördags var det dags för lussebak. Jag och Björn fortsatte med julpyntandet och jävlar vad mysigt det blev. Efter det gick Björnarna och tränade medan jag städade lite som en riktig kärring. Vid fem började de första bagarna trilla in och vi bjöd på glögg och julmusik. Lussebaket drog till sig 25 bagare som tillsammans gjorde cirka 350 lussebullar. Trevligt :)

Lite bilder från baket:







I söndags låg jag och Björn mest i sängen, kollade film och mös.

Igår var jag och Björn på UB i Lund och pluggade. Trevligt med gamla bibliotek, det luktar så gott.

Nu sitter jag och Björn på Orkanen och 'pluggar'. Innan det var vi på bokhandeln och jag köpte en bok. Vi var även på NetonNets lagershop, där råkade jag införskaffa mig en ny tele. Den jag fick tidigare i år började brusa, inte roligt. Det brusade till och med när jag pratade, sjukt irriterande. Så nu är jag iaf en stolt ägare till en Samsung :)




Livet är sjukt härligt just nu. Hoppas att det fortsätter vara det :)

Och vad hände när jag vaknade imorse? Jo, poletten trilla ner. Nu vet jag vad jag ska skriva på första frågan :)

Jag hinner skriva ett stycke i min hemtenta och sen kör jag fast. Kul... Jag tror jag har gjort det för att jag tycker att neo-nationalism är så självklart. Hur förklarar man något som är självklart? Det är svårt... Jag har ju några dagar kvar att suga på den nöten. Kankse jag ska börja med andra frågan som inte är lika självklar. Hmm, tror nog att det är bäst. Men det ska jag göra imorgon, för resten av kvällen är det chips, dip, julmust och film som gäller :)

Jag fick en hemtenta i fredags som ska handla om neo-nationalism, neo-rasism, rasism och rasifiering. Igår och idag har jag suttit och plockat ut lite referenser till den första frågan som lyder: What is neo-nationalism? När jag var klar med alla referenser och tänkte börja skriva såg jag att jag har råkat skriva ner tre A4 med referenser (ca 950 ord). Det roliga är att hela arbetet med alla fyra frågor ska vara max tre A4. Eeeeh, jag kommer förmodligen inte kunna skriva så mkt som jag vill. Men det är väl typiskt när man tycker att ett ämne är sjukt intressant (det är ju det här jag vill jobba med när jag är stor), då får man alltid alldeles för få sidor att skriva på. Jaja, nu ska jag fortsätta med arbete och ändra om referenserna så de hamnar i rätt ordning.

Nu är första delen av hemtentan klar. Jag och Emma har slitit i tre dagar med den och jag är väldans nöjd med resultatet.

Det enda negativa nu är att jag har en till hemtenta som ska skrivas. Vi fick ut den idag. Fy fan vilket helvete. Jag höll på att bryta ihop när jag såg den. Jag vill inte skriva! Jag vill vara ledig. Jag behöver ladda mina batterier. Jag är helt slut...

Det finns saker jag vill säga, men mina murar jag har byggt upp är jävligt svåra att riva.
Varje gång jag försöker säga något skriker min kropp att jag inte ska göra det, den skriker att jag kommer förlora så mycket om jag öppnar munnen och låter orden flöda.
Jag undviker inte mina känslor, jag klarar bara inte av att prata om dem.
Förut undvek jag dem, förut var jag som en robot, jag kopplade bort allt som hade med känslor att göra.
Det är något jag aldrig kommer att göra igen eftersom jag inte vill uppleva konsekvensen av det en gång till.
Jag vill absolut inte ligga i sängen i ett halvår igen, med funderingar på att ta mitt liv.
Jag vill inte uppleva stunden då alla känslor kommer ikapp, då man slås blodig ner i backen, då man inte vill leva längre.
Jag vill aldrig gå igenom det igen.
Nu lever jag med mina känslor, jag badar i dem.
Jag tar tillvara på dem.
Jag älskar dem, för de får mig att känna mig mänsklig.
Jag kan bara inte prata om de öppet.
Jag kan inte berätta för folk vad jag känner på grund av min rädsla för att skrämma iväg dem.
Det är den erfarenheten jag har av att prata känslor.
Jag vill inte att det ska vara så.
Jag vill faktiskt kunna dela med mig.
Så snälla, hjälp mig.

Jag är så förbannat trött. Jag sitter och nickar till hela tiden.

Tre timmars sömn + en hel dag i skolan = inte coolt

I lördags spelade jag lite Wii med Björn och Henric. Jag har fortfarande träningsvärk, det är fan sjukt. Men från och med imorgon blir det andra bullar, jag ska på maskininstruktion så jag kan börja träna. Så på fredag antar jag att första träningspasset äger rum och det ska bli kul som fan :)

Storsyrran ringde idag. Hon verkade ha det bra. Men det var lite freaky freaky när hon snackade om att hon kanske kunde bli frälst och sånt där. Hemmet hon är på nu har ju kristendomen som grund, så syrran kommer förmodligen bli helt hooked på Gud och Jesus. Det är ju iaf bättre än droger, så jag ska inte klaga. Hellre en überkristen syrra än en drogande :)

Idag har jag och Emma suttit och skrivit på hemtentan. Det går ganska bra, vi har en plan som vi följer och nu har vi skrivit 600 av max 1600 ord.

Och jag sitter och stinker hampa. Har lånat lite handkräm av Emma idag som innehöll det och hur mycket jag än tvättar händerna så går inte lukten bort. Inte så roligt.

I helgen ska jag ut och shoppa. Jag behöver ett par träningsskor och Detox och så tänkte jag spana in lite julklappar.

Får även ut en till hemtenta på fredag. Usch, jag vill inte. Jag känner inget pepp inför skolan just nu. Allt känns bara tråkigt. Men när jag har lämnat in de här två hemtentorna så kommer jag vara ledig i mer än en vecka och det behövs! Jag vill bara slappa och njuta och inte tänka på skolan. Jag vill göra saker som jag tycker är kul, som jag mår bra av.

Det var nog allt för idag :)

Vädret idag: Regn!

Detta innebär att snön kommer att försvinna, buhuuuuuu!

Jag fick ont i magen.
Jag kände paniken komma krypandes.
Jag började smygsvettas lite.
Emma var med som stöd.
Tur det, annars hade jag nog vänt innan jag var framme.
Jag gick in i lokalen.
Jag hörde skratt.
Jag såg en glad tjej i receptionen.
Jag började prata med henne.
Jag fick fylla i ett papper.
Hon fotade mig.
Hon scannade in mitt fingeravtryck.
Jag tog fram mitt VISA.
Jag betalade.
Vi testade mitt kort och fingeravtryck.
Allt fungerade.
Så nu är jag en stolt ägare av ett gymkort :)

Nu ligger det ett fint täcke med snö på gräsmattorna :) Jag blev så glad när jag såg at det snöade, så jag gick till citygross och köpte gröt, socker, kanel och mjölk... Mums filibaba :)

Det enda jag önskar mig är att min syster klarar behandlingen och aldrig mer tar droger.





Det gör så ont att se när du håller på att droga ihjäl dig.

Här kommer min önskelista:

1. Ett badkar som installeras hemma hos mig
2. Mer ork till skolan
3. Pengar

Hm, ja, det var nog allt.

Så snälla Tomten, kan inte du ge mig detta? Jag har ju varit så snäll i år :)

Många kramar från Frida

Jag har lust att täcka för alla speglar, har aldrig varit så äcklad av min spegelbild som idag.

För det första så har jag sår i heeela nyllet, tack finnar liksom! På tisdag ska jag köpa en Detox och förhoppningsvis bli av med lite äckligheter från ansiktet.

För det andra så har jag insett att jag håller på att få en valk vid naveln. Så jävla fucking äckligt!

Hur har jag kunnat tillåta mig själv att bli så här? Det enda jag vill nu är att springa upp på Preem och köpa nå godis och trycka i mig. Ja, jag känner för att tröstäta, ovanligt då!

Har aldrig kä

Jga kan inget annat säga än att jag hatar det här momentet i skolan. Eller etnicitet, rasism och nationalism är ju intressant, det är ju det jag vill jobba med i framtiden, men de här jävla böckerna! Fick reda på idag att lärarn hade glömt att skriva upp två kapitel som vi ska läsa, så jag tänkte att jag skulle läsa ett av de ikväll. Visst, jag började, men jag kommer aldrig att läsa klart det kapitlet. Det var det värsta mina ögon någonsin har glidit över. Jag höll på att börja gråta, för jag förstod verkligen inte vad gubben hade skrivit. Även fast jag läste om styckena tio ggr så förstod jag inte. Men jag kommer aldrig att läsa det där kapitlet, så är det bara. Det är så sjukt hur en text kan få en att känna sig totalt värdelös. Och när jag känner mig totalt värdelös så tröstäter jag, inte konstigt att jag har gått upp så mycket i vikt den här terminen. Upptäckte i morse att jag gått upp ännu mer i vikt. Drog på mig ett par nytvättade jeans, de har aldrig suttit särskilt tajt över magen, men nu så har det börjat välla över. Fan vad jag längtar till jag får pengar, då ska jag köpa mig ett gymkort, börja träna och bli biff. Inget mer sladder och daller, inga fler valkar. Jag har aldrig varit mer motiverad till träning och det har jag Björn att tacka för, han kan konsten med att peppa mig.

Nä, nu ska jag fortsätta sura över den äckliga kurslitteraturen.

Jag ska upp om fem timmar. Jag kan inte sova. Jag blir less. Men det är väl så det går när man ska försöka vara cool genom att sova bort hela dagen. Jag lär ju köpa en cola imorn på skolan så jag orkar hålla mig  vaken. Fast lite smygpanik får man ju när man inser att man har världens tråkigaste föreläsare och att man, även när man har sovit åtta timmar på en natt, nästan somnar på hans föreläsningar. Jag är körd med andra ord.

Kom precis på att det enda jag har ätit idag är en chipspåse. Hur bra kan det vara på en skala?

Idag när jag var på väg hem från affären var det någon som kastade ett ägg mot mig. Det landade ungefär 10 cm från min sko. Alltså, dagens ungar har ju inte mycket att göra om de känner att de måste kasta ägg på folk. Hur kul är det liksom? Jag tror de gör det för att få en reaktion från människorna runt omkring, det är ju väldigt roligt att göra folk arga så att de skriker på en. Men jag skrek inte. Det enda jag gjorde var att kolla på det krossade äggskalet och tänkte: "Hur kan man slösa mat på det där sättet? Kokt ägg, stekt ägg, pannkakor, muffins, kladdkakor...". Jag tittade inte ens bak på de som kastade det, jag orkade inte bry mig. Jag orkade inte bli arg. Jag antar ju att de ville att jag skulle bli det och kände att de där barnen inte är värda min reaktion, så jag gick bara vidare.

Kommer ni ihåg det där jävla PM:et som jag skrev för drygt två veckor sen? Om ni inte gör det så kan jag säga att jag hade lust att skjuta mig själv för jag fattade inte vad jag skulle skriva. Men idag loggade jag in på Ladok för att se om de hade lagt ut mina betyg och se på fan, jag har fått ett VG på det där jävla skit PM:et :) Fy fan vad jävla bra jag är! High five till mig själv!