Livet

Spela spel i Lund en lördagskväll? Jo, tjena! Efter mitt lilla inlägg jag skrev igår fick jag ett sms av en Björn där det stod att vi skulle dra en karatefylla. Men eftersom jag drog en karatefylla förra helgen så tog jag det väldans lugnt igår. Även fast jag drack lite blev jag jättefull. Vi for på slagt, jag blev arg för att en kille kommer och dansar Borat-dansen mot mig. Ursäkta, men ser det ut som att jag gillar sånt? Jag knuffade undan honom och då kom hans kompis och sa "ey svenne, vad håller du på med för fan?". Då sa jag bara att jag inte tyckte att det var okej av hans kompis att dansa så mot mig, då backade killarna och bad om ursäkt. Men det utlöste något i mig, jag blev skogstokig! Så jag var mest arg igår när vi var på krogen, men så fort vi drog därifrån blev jag glad. Kort sagt: Jag hatar Slagthuset! När jag handlade i baren skrev jag till och med på kvittot, där jag egentligen skulle skriva min namnteckning, att "Slagt suger!"

Idag har det bara varit mys framför tv:n. Bakis som man var beställde jag och Björn pizza och satte oss i biorummet och kollade en film och lite serier. Sjukt slapp dag, jääävligt skönt med andra ord :)

Och så finns det väldans bra människor.

Igår var jag i Lund och hade sjuuuuukt roligt. Jag och Björn gick ut och käka gott (tog till och med efterrätt) och sen gick vi och satte oss nånstans (kommer inte ihåg vad stället heter) och tog varsin alkoholhaltig dryck. Efter det promenerade vi hem till honom och jag höll på att dö efter halva vägen, jag behöver verkligen träna! Fast jag tror mycket beror på min förkylning, men orkar ju inte lika mycket när man är sjuk. Hade iaf aproligt igår, jag och Björn var uppe hela natten och fnittrade som två små skolflickor :)

Ska förmodligen dit ikväll också och spela lite spel :)

Nu sitter jag här i min sittgrop i soffan och väntar på att tiden ska gå. Jag ska snart dra till Lund för att käka middag med Björn, det ska bli väldans roligt :)

Fick cred av morsan igår för att jag inte lånade ut saker till min syster. Jag håller ju på att bryta med syrran nu, hon ska inte kunna påverka mig på det sätt hon har kunnat göra. Mamma tyckte iaf att det var bra gjort av mig, vilket är skönt att höra eftersom jag har mått skit över att jag har sagt nej till syrran. Men syrran har ju haft mig runt sitt lillfinger och jag ställer fan inte upp på det nå mer. När hon har varit drogfri några år och har bevisat för mig att hon kan leva ett normalt liv, då kommer jag ta bort min policy mot henne och låta henne låna mina saker. Men om hon nu skulle klara av att bli drogfri och leva normalt, så hade ju inte hon behövt låna dessa grejer av mig, då hade hon ju köpt egna. Så det är så jag tänker, om hon inte får låna möbler av mig, så måste hon ju köpa egna och då blir det mindre pengar över till drogerna. Nog för att det inte spelar någon roll skulle jag tro, hon skulle förmodligen ligga med stans äckligaste kille bara för att få sig ett piller. Ja, det är min syster jag talar om, men hon är en patetisk jävla fjortis, så lätt att hon hade gjort det.

Nä, nu ska jag kolla när tågen till Lund går och glömma syrran.

Min lillasyster red på en ko igår. De får göra sånt roligt på skolan, själv sitter man och plöjjer igenom böcker som man helst vill slippa.

Jag tror jag håller på att bli ordentligt förkyld. Jag har fan inte tid med sånt! Jag måste vara pigg och fräsch, speciellt nu när vi läser ett av världens tråkigaste moment, världspolitik i antropologisk belysning, suck!

Jag är fortfarande bakis. Jag börjar bli för gammal för sånt här.

Har precis kommit hem från min lilla weekend i Stockholm. Jag har haft så sjukt kul :) Igår var vi ut och festade. Jag blev apknall och stod och dansade på ett bord som någon hade placerat med ett fint läge mitt på dansgolvet. Jag blev en av killarnas favoriter, enligt Linn så bildade de typ en fanclub där de stod och spanade in mig (läs: glodde så mkt att ögonen höll på att trilla ur skallen på de), busvisslade på mig och sånt. Något av det bästa med hela dansa-på-bordet-grejen var att när jag hade varit uppe på bordet och sen gått ner försökte nå andra tjejer dansa på bordet, men vakten kom och sa till de att det inte fick dansa på där. Och nu till det roliga, efter att vakten hade tagit ner tjejerna från bordet så klev jag upp och började dansa igen, men ingen vakt sa något åt mig... han kanske var medlem i min fanclub ;)

Idag har jag verkligen mått skit. Det blev alldeles för mkt av det goda, ungefär 75 drinkar för mycket och för lite vatten och sömn. Jag har typ skakat hela dagen, svalt ner spya bara för att jag verkligen inte ville spy och sett trippelt. Jag har kastat mer än en halv hamburgare och när jag kastar så mycket smaskig mat då är det nå allvarligt fel på mig, då mår jag riktigt dåligt.

Men nu börjar det bra på tv:n. Hörs, hej :)

Jag sitter här med en bok vi ska läsa den här kursen. Igår när jag läste kapitel två fattade jag ingenting. Jag läste om det kapitlet cirka fyra gånger och nu tror jag att jag har fattat vad han menar, är dock inte helt säkert. Men jag tror mycket handlar om ett genuint ointresse från min sida. Kapitlet handlade om hur den nationella ekonomin håller på att försvinna på grund av globaliseringen och hur detta leder till våld... GÄSP! Nu har jag dock läst ett till kaptiel ur boken och där fattade jag allt! Men då handlade det ju mer om hur globaliseringen påverkar staterna och hur staterna i samband med det utövar våld mot minoriteterna. Det är mina grejer det! Det är det jag är intresserad av, inte den där förbannade ekonomin. Nog för att allt hänger ihop, men ändå! Jag längtar till nästa termin, då ska jag läsa kursen internationell migration och etniska relationer.

Imorgon åker jag till Stockholm. Jag önskar att jag var där redan nu, jag vill inte plugga. Är sjukt omotiverad just nu.

På fredag drar jag till Stockholm, fan vad skönt det ska bli. Bara få slappa, skratta, snacka minnen och dricka alkohol, guuuuud vad jag längtar.

Idag har vi börjat på en ny kurs. Den verkar vara ganska intressant, handlar om världspolitik.

Fittan trodde att hon skulle kunna sno min soffa. Aldrig i hela helvetet att hon får låna något av mig. Så länge hon knarkar kommer hon inte få något av mig, inte ens en femtiöring.

Och Björn, jag tror på vårt projekt. Det kommer bli kul :)

Yes, jag måste få knulla nu tack!

Men seriöst, jag har funderat på det där med kärleken. Den är ganska jävla klurig. Hur vet man om man är kär? Oh hur vet man hur kär man är? Det som får mig att fundera det är Anton. Det är drygt fyra veckor sen han har gjort slut och jag har absolut inga känslor för honom nå mer. Var jag verkligen kär? Jag har väldigt svårt att tro det. Det var bara en liten förälskelse, no big deal som McDonalds skulle ha sagt.

Men när ska man träffa någon som tar en med storm, som man verkligen blir kär i? När ska man träffa någon som blir ens bitch och följer med en till världens ände? Som städar och diskar så jag slipper? Som fattar hur man ska förföra mig? När ska man träffa någon som man kan ha givande diskussioner med? (Det är så sjukt sexigt med någon som är smart och kan lägga fram argument och som lyssnar på mina. Det är fan en riktig turn on!)

Kanske är det jag som ställer för höga krav? Nä, vet ni vad, det gör jag inte. Jag förtjänar det bästa!

Igår var jag på en inflyttningsfest i Lund och det var sjuuuuuuuuuuukt roligt. Alkohol i mängder, en massa gälkamänniskor och annat löst folk, kan det bli bättre? Det gick ganska vilt till där ett tag, tror det blev en hel del blottningar (om jag minns rätt, kan ha varit nåt jag har drömt), fittslickning och "jamen, jag är ju från gällivare, det säger ju allt". Ja, och självklart blev det lite brottning också, men inte så mycket som det brukar vara när jag och Björn träffas, men jag har lite blåmärken på knäna idag. Note to Self: ta på dig knäskydd när du ska träffa Björn! Men iaf, kom till Lund klockan sju på kvällen, somnade först vid åttatiden på morgonen, alltså fest i 13 timmar, fett nice!

• irrat runt på mobilia
• haft lite smygpanik över att det var så mycket folk där
• köpt nya skor
• handlat på systemet
• lagat mat
• sovit
• skrivit klart tentan
• svurit över mitt förbannade internet
• bokat biljett till Gällivare över julen

En effektiv dag, minst sagt! Nu ska jag kila upp till macken och köpa något som jag kan stoppa i min mage.

Vi fick ut hemtentan igår. Jag har nu svarat på sex av tio frågor, fatta nice!

Idag har vi haft seminarium och jag snackade om sex. Jag jämförde svenska barns sexuella aktivitet med !Kungbarnens och jag tror det gick bra. Det var bara vår grupp som fick frågor efter presentationen, men det tar jag som en bra grej. Vi var grupp nio av tio som skulle redovisa och att folk ens orkade engagera sig och faktiskt lyssna förvånar mig. Men det var ganska många som faktiskt som bara återberättade vad som stod i boken och sket i själva komparationen med det svenska samhället, vilket jag tycker är ganska konstigt eftersom vi skulle göra en komparation av komplexiteten och kontexten i svenska samhället och !Kungsamhället. Men ja, jag vet inte. Den bästa gruppen var nog ändå Joel, Fredrik, Niklas och Antons grupp. De höll i demonstrationer för att verkligen visa hur det går till i !Kungsamhället. Sjukt roligt!

Jo, mitt i seminariumet, när en grupp höll på med sin redovisning öppnar Emma dörren till klassrummet (hon har varit ute och pratat i telen) och berättar helt lugnt att skolan är rökfylld. Alla får typ panik, men då berättar hon att de bara är en rökmaskin. Så mitt i seminariumet var det en brandövning, lyckat. Nog för att det var en redovisning i genus där kvinnan självklart målades upp som offer, så det gjorde inte så mycket. Det är något jag blir förbannad på, när folk alltid ska måla upp kvinnan till ett offer. Vi har fått lära oss de senaste veckorna att en antropologs arbete går ut på att förstå ett samhälle inifrån och ut, annars kan man inte förstå det (därför är det viktigt med fältforskning!). Men där applicerade de ett västerländskt industrisamhälleligt synsätt på ett jägar- och samlarfolk. De tyckte det var maktskillnader i och med att det var männen som jagade och kvinnorna samlade nötter och rötter och dylikt. Men de missade en jävligt viktig detalj och det var att småbarnen ammar till de är tre år för att få i sig den näring de behöver, i Sverige har vi ju nappflaska, välling, modersmjölkersättning etc., men det finns inte i !Kungsamhället. De första åren i barnens liv bär mamman runt på de hela tiden för att ungen ska kunna amma när den vill (det är varmt där så det är viktigt att barnen får i sig vätska och näring flera gånger i timmen). En vanlig !Kungkvinna får barn ungefär vart tredje år, de har ju inga preventivmedel som kan stoppa deras graviditeter. Om nu en kvinna ska jaga, vilken den där gruppen som höll i reovisningen tycker, så måste ju mamman lämna ifrån sig sina barn som är beroende av hennes bröstmjölk och vara borta i flera dagar. Om de nu hade gjort det hade dödligheten bland barn ökat rejält och den är redan hög, det är bara 54 % av alla barn som når vuxen ålder. Men nä, det var något de sket i när de drog sin slutsats att kvinnor borde jaga för att samhället ska bli mer jämställt. Sen tyckte de även att enda anledningen till att kvinnan gick med på det livet de levde var för att om de inte gjorde det så skulle mannen slå ihjäl henne. Eh, va?! Det är väl snarare så att de behöver den här strukturen på samhället för att det ska överleva. För här knyts det ju samman med jakten och samlandet. Om kvinnan som har små barn som behöver hennes bröstmjölk går ut i bushen och jagar och är borta i flera dagar kommer förmodligen jävligt många barn att dö. Och i och med att barnen är en garanti för sahällets fortlevnad så vore det ju jävligt konstigt om sahället såg ut på ett annat sätt än vad det gör idag. Det funkar ju liksom inte att lägga på ett västerländskt synsätt på ett samhälle som inte ser likadant ut och sen gnälla. Kan redovisningsgruppen inte fatta att !Kungsamhället ser ut som det gör för att släkten och samhället ska överleva?

Jo, angående min lucka till telefonen som jag skrev om igår, jag har hittat den nu. Den låg i min väska och jag fattar inte hur den har hamnat där. Ja, men nu har jag iaf hittat den och är överlycklig, för nu har jag en fin telefon igen.

Jag har ju skaffat mig en ny telefon, en Sony Ericsson K810i. Jag känner några stycken som har en sådan telefon och de har inte klagat så värst mycket på de. Men jag har en sak att klaga på och jag är ledsen för att behöva säga det här pappa, men luckan som håller fast batteriet har försvunnit, så nu är du inte ensam om att ha en sån "telefon utan lucka". Jag har verkligen gjort allt för att hitta luckan, men den är spårlöst försvunnen. Den var på plats när jag la mig ner för att vila, men när jag vaknade var den borta. Jag tror den har sprättat iväg när jag har hållt på att snooza. Men hur jävla svårt ska det vara att hitta den? Jag bor i en etta på 26 kvm, jag har sökt igenom hela lägenheten med en stark lampa, krypandes på golvet. Jag har slitit ut en massa möbler, jag har gjort allt för att hitta den, men den finns verkligen inte. Så nu medan luckan är borta så måste jag tejpa batteriet för att det ska sitta kvar. Snyggt? Nej!

Om två veckor ska jag åka upp till Stockholm och umgås med min kusin :) Det ska bli så jävla roligt! Jag är less på mitt liv här, det händer nästan aldrig roliga saker.

Jag har funderat på vilka vänner jag har här. Jag har kommit fram till att jag inte har några riktiga vänner i Malmö. De ringer aldrig till mig, de frågar aldrig om jag ska med ut på bus. De brukar fråga mig först dagen efter varför jag inte följde med, men hur ska jag kunna följa med om ingen nämner något för mig? Jag brukar ringa till folk och fråga om de ska med på saker eller om vi ska hitta på något, men aldrig att de ringer till mig.

Jag vill skaffa mig nya vänner, men hur ska jag gå till väga? De i klassen känner jag redan, så där finns det inga nya att knyta kontakt med. Jag vill inte gå på krogen själv, det känns jääääävligt muppigt. Jag hade tänkt börja dansa, men nu är det ju för sent, de har ju redan dansat i några veckor och då kan ju inte jag komma in dit eftersom jag inte kan de stegen de har fått lära sig. Det får bli nästa termin istället. Allt känns bara så hopplöst. Jag förväntar mig inte att hitta en till Elza (det är ju mission impossible), men bara att ha nån som vill hänga med mig, nån som jag kan snacka med och nån som frågar mig om jag ska följa med på saker. Hur svårt ska det vara att hitta en sån person? Jag menar, jag är ju en bra tjej. Kan ingen se det?

Jag känner mig ensam, oerhört ensam.

Jag har bett honom sluta ringa, jag har inte svarat på hans sms, inte svarat när han ringer, ja, självklart är det Afrikanen jag talar om. Igår när jag var på skolan gick han förbi och han försökte inte ta kontakt med mig. Visst, han stod och stirra på mig ett tag, men det var det enda. Idag däremot när jag och Emma hade skrivit klart vårt arbete så gick vi förbi honom. Han, som verkligen inte fattar ett skit, börja vinka och säga hej... hej... hej... Har han ingen självrespekt? Jag dissar honom totalt, men ändå försöker han ta kontakt med mig. Och när jag ber någon sluta ringa så vill jag ju inte ha kontakt med de, men ändå ska han heja på mig och nästan springa efter mig för att jag ska reagera. Men jag dissade honom totalt och när jag hade gått en bit ropade han Sara... Sara... Ursäkta, men sen när heter jag Sara?

Varför kan han inte bara lämna mig ifred? Varför kan han inte fatta att han är dissad? Och varför kan han inte respektera min vilja?

Det finns en sak jag kan säga som är jävligt negativt med att bo här ute i rosengård och nej, det är inte misshandel, våldtäkter och mord. Visst, det förekommer, men inte alls i den utsträckningen som media har målat upp. Utan det är mina förbannade jävla äckliga grannar! Som vanligt håller de käften innan tio, men sen när man är trött och vill sova, dååååå börjar de leva om. Jag kommer snart att strypa de, seriöst. Det slår ju aldrig fel. Det är alltid han/hon som bor ovanför mig som lever om också. Han/hon börjar alltid när jag har tänkt lägga mig, varenda jävla kväll! Inte konstigt att jag alltid är trött, man får ju inte ens sova i fred på det här jävla skitstället!!!! Fuck off and die

Jag har inte fått sova ut på flera veckor (två för att vara mer precis). Om det inte är någon som ringer och väcker en så ska man upp tidigt för att man har föreläsning. Den här veckan kommer jag inte heller att kunna sova. Imorgon ska jag träffa Emma på skolan och skriva klart vår observationsuppgift. På onsdag har vi seminarium. På torsdag ska jag träffa Emma, Malin och Diane och förbereda vår presentation av barndomen bland !Kungfolket (utropstecknet i början innebär ett klickljud, försök er inte ens på att uttala det, det är omöjligt, tro mig). På fredag har vi föreläsning och så ska vi väl sitta och finslipa vår powerpoint.

Jag blir så less. Det enda jag vill är att sooooooova!

Tidigare idag så ringde Afrikanen igen. Är han trög eller? Jag bad honom sluta ringa, men ändå så ringer han. Jag svarade självklart inte och då fick jag ett sms av honom där han skrev "Just wondering if we are cool and you forgived me for the text i wrote u last time". Är han helt jävla dum i huvudet? Säger jag att jag inte vill att han ska ringa så menar jag det. Hur enkelt som helst, typ 1 + 1 = 2. Men en del männsikor fattar det helt enkelt inte.

Kanske jag måste vara tydligare? Men hur kan man vara tydligare än vad jag var? Jag skickade ett sms där jag först skrev att han inte skulle ringa mig igen, sen skrev jag anledningen till det och jag avslutade sms:et med att skriva "So, don't call me again". Ska det vara så jävla svårt att förstå? Eller fattar han inte vad don't betyder? Han kanske tror att det är ett synonymord med please, det verkar då som det. Men hur korkad kan man vara egentligen?Jag blir fan galen på sådana människor.